Idag när jag skulle gå hem från affären, jag hade två kassar och jag är inte den starkaste så de var ju lite tung + att jag hade Harry med mig. Jag märker att Harry går och kollar bakåt hela tiden och börjar att gå jätte fort, han är verkligen den fegaste och töntigaste hunden jag träffat. Men jag kände mig också rädd för jag är så sjukt mörkrädd och rädd för minsta lilla, så jag kollade bakåt för att kolla vad han kollade på. Då går det en man där i helt svarta kläder så när jag kollade bakåt då kollade han bort precis som att han skulle någon annan stans, så trodde liksom aja helt vanlig människa som är ute och går. Men jag känner att mannen börjar trappa in på oss och jag börjar gå mycket snabbare och jag tar verkligen små steg. Så kollar jag bak i gen och mannen är mycket närmare oss och då kollade han bort precis som han gjorde första gången och börja gå saktare, jag gick mycket snabbare så svänger jag in på en väg så de går snabbare att komma till mitt hus, och jag tänkte ju att han följer inte efter, men då när jag kollar bak så är han bakom mig och ännu närmre. Jag känner verkligen paniken och vill börja springa för man blir ju rädd, jag kommer närmare min lägenhet och det står en buss där som ska ta av en tjej som sitter i rullstol, de kändes lite säkrare men av paniken tar jag upp nycklarna och kollar bak igen och han är fortfarande bakom mig, asså några meter bara, högst 4. Jag kommer till porten så kollar jag och då ser jag hur han står bakom hörnet och kollar fram vart jag går in och jag tar alltid hissen för Harry vågar inte gå i trapporna + att jag är slö. Skyndar mig in till mig och låser, så går jag in i köket med kassarna tänder lamporna som vanligt och kollar ut genom köks fönstret och då står han vid garagen som är precis utanför och kollar in. Det var så sjukt läskigt, asså de är säkert inget. Men känslan bara, jag fick verkligen upp Anders Eklund och dom där äckliga människorna som inte borde bli kallade människor.